Det som borde varit en fantastisk dag

Dessa hormoner... 

Morgonen bjöd på en sväng i stadsparken, kallt men klarblå himmel och strålande sol. När vi kom in dukade vi fram en god frukost. Egentligen borde en dag som börjar så inte kunna bli annat än bra men nej då...

Redan i slutet av frukosten började det, hormonhelvetet och sen har tårarna runnit till och från hela dagen utan anledning. 

Hade tänkt baka men det la jag på is, M skulle åka å hämta barnvagn och sätta in bilbarnstolen och jag ville följa med men det tog nästan en timme extra för jag höll på att böla hela tiden. Nu är bilbarnstolen installerad (som var superenkelt) och barnvagnen hämtad och det borde ju kännas skitkul men nej nej...

Ställde mig och strök sängkläderna till spjälsängen och bäddade. Tänkte det borde få mig lite gladare. Nopp....
Vi har köpt täcket och kuddarna på Jysk och har nu insett att dom kör sina egna mått på sakerna så det finns inte sängkläder någon annan stans som passar. Vi köpte "lite dyrare" allergi-saker, känns ju kul nu när inget passar.

I eftermiddags skulle vi till svärfar som fyller år idag. Jag hade vilat en stund innan men i bilen rann tårarna igen... Vi hade med oss Uno, trodde det bara skulle bli vi och M´s bror med familj men svärfars sambos son med familj var oxå där.  Det var trevligt att träffa dom igen, klantiga vi som inte tänkt på det så Uno fick sitta kvar i bilen (han är ju lite väl glad ibland). Stackarn som ville träffa "farfar" men vi får åka dit en annan gång. Vi blev inte kvar så länge eftersom det var så kallt ute i bilen. Precis innan vi skulle åka kom M´s syster m familj. Dom kom hem från fjällen idag. Trist att vi inte hann stanna kvar längre. Fick med oss I´s symaskin hem så i veckan ska jag ge mig på amningskudden.

Nu har jag sovit någon timme, M har gjort ugnspannkaka, jag har testat symaskinen och nu har vi krypit ner i sängen och ska titta på en film. Längtar till imorgon, en ny dag!!! 

Tur att jag har en förstående man som står ut och tar hand om mig. Vet inte vad jag skulle göra utan ♥♥♥


Kommentarer
Postat av: Anna

Hihi vet hur det känns (kändes...), jobbigt. För mig fortsatte det när Emilia kom också, kunde gråta för ALLT, bra av att titta på det lilla knytet... men men det går över ;) Stor kram!

2009-02-23 @ 11:27:18
URL: http://perla08.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0